Vägen mot ett renare Sverige

– med Håll Sverige Rent och skräpmätningar som guide

Skräp finns i staden, i naturen och i havet. Nedskräpning medför höga kostnader – för vår miljö, vår trygghet och våra offentliga utgifter. Från 1 maj 2017 gäller nya reviderade föreskrifter om kommunal avfallsplanering. En nyhet i föreskrifterna är att det blir ett krav att kommunerna ska sätta upp mål och åtgärder i avfallsplanen för att förebygga och begränsa nedskräpningen. Viktiga områden att mäta och följa upp är den faktiska nedskräpningen.

Att veta hur nuläget för nedskräpningen i en kommun ser ut är avgörande för att kunna sätta mål kopplade till minskad nedskräpning. Att mäta skräp är ett bra sätt att kartlägga nuet och följa upp mål och åtgärder för att minska nedskräpningen. Genom mätningarna kan kommunen ta reda på var skräpet finns, hur mycket och vad för slags skräp det är, hur olika åtgärder fungerar samt mäta utvecklingen över tid.

Håll Sverige Rent är en ideell stiftelse som arbetar för att förebygga och motverka nedskräpning. Som ett led i detta arbete har stiftelsen utvecklat metoder och verktyg för att mäta nedskräpning. Under seminariet kommer Britta Lönn och Stefan Hållberg från Håll Sverige Rent att berätta om stiftelsen och ge en bakgrund till skräpmätningarna. Britta och Stefan kommer även att skräpa ned våra lokaler och handgripligen demonstrera hur mätningarna går till.

Mats Nyfjäll från Statisticon demonstrerar det webbaserade insamlingsverktyget som tagits fram för mätningarna och hur urvalet av mätpunkter i en kommun designas för att ge så bra statistik om skräpsituationen som möjligt.

Sofia Hellström, projektledare vid stadsbyggnadsförvaltningen i Uppsala kommun, kommer att berätta om kommunens mål att minska nedskräpning och hur de använder sig av skräpmätningarna. Här kan du läsa mer om resultatet från skräpmätningarna: https://www.hsr.se/fakta/statistikportal/statistik-och-matresultat-fran-kommuner/statistik-fran-uppsala.

Avslutningsvis kommer också frågan om möjligheten att genomföra nationella skräpmätningar diskuteras. Vad skulle krävas i termer av antal deltagande kommuner och undersökningens design för att få nationella skattningar av skräpförekomst – med tillräcklig kvalitet?

Ta en stunds paus från vardagens arbete. Kom och snacka statistik över en fika med kollegor och andra som delar samma intresse. Ta del av andras erfarenheter och dela med dig av dina.

Anmälan senast måndag den 4 februari. Deltagandet är kostnadsfritt, men antalet platser är begränsat. Vid uteblivande eller återbud som inte meddelats senast dagen innan seminariet debiteras 500 kr.

Tid och plats: Fredag den 8 februari 2019 kl. 13:00 – 15:00, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm, Sensus konferens vån. 9.

Dataskyddsförordningen

– hur får jag hantera personuppgifter? Nu är det bara några veckor kvar tills Dataskyddsförordningen (GDPR) träder i kraft den 25 maj 2018. Skyddet för personuppgifter kommer därmed att stärkas. Och det här kommer att påverka allas vår vardag. Vad är egentligen personuppgifter? Och hur får vi behandla dem? Advokat Lotta Wikman Öman från Ahlford

Åldersbedömning av barn och unga vuxna

– en utmaning ur flera perspektiv De senaste årens flyktingsituation har inneburit stora utmaningar för Migrationsverket, inte minst när det gäller ensamkommande barn och unga vuxna som kommit till Sverige. Prövningen av deras rätt till uppehållstillstånd omfattar, om den asylsökande så begär, en klinisk bedömning av ålder. Dessa bedömningar sker på radiologiska kliniker runt om

Relativ närhet -Vilket barn skall gå i vilken skola?

En diskussion om svårigheterna att fördela barn enligt avstånd till skolan med hänsyn tagen till familjens önskemål. Många kommuner brottas med problemet hur man skall fördela barn till olika skolor. Då fler barn än vad det finns platser sökt till en viss skola så måste några barn placeras i annan skola. Inte sällan blir kommunen

Nationella kartläggningar av barnmisshandel

– fortfarande relativt vanligt förekommande Barnmisshandel är fortfarande relativt vanligt förekommande, och olika former av barnmisshandel överlappar i stor utsträckning varandra. Carolina Jernbro, lektor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet, kommer att presentera resultat från sin avhandling som bygger på data från nationella elevenkätstudier av barnmisshandel som genomförts åren 2000, 2006 och 2011. Resultaten visar att

Bostadspriser

– vad säger statistiken och var kommer den ifrån? Statistik avseende prisutveckling för villor, fritidshus och bostadsrätter används flitigt av många i samhället – från mer eller mindre skuldsatta privatpersoner till myndigheter och företag. Betydelsen är uppenbar, men vad säger statistiken och var kommer den ifrån? I början av 2000-talet föddes idén att åstadkomma en

Hur mäta yrkestrafikens regelefterlevnad?

Yrkestrafiken på väg regleras av ett omfattande regelverk som berör bland annat trafiksäkerhet, arbetsmiljö och konkurrensvillkor. Brott mot dessa regler ses som ett stort samhällsproblem och det finns ett behov av kunskap om hur reglerna efterlevs. År 2012 beslutade Regeringen att Transportstyrelsen och Rikspolisstyrelsen i samråd skulle ta fram en ordning för återkommande uppföljning och

Datatriangulering som undersökningsmetod

Från och med år 2016 kräver Eurostat att alla medlemsländer redovisar energianvändning i hushåll uppdelat på energislag och sex olika ändamål (bl.a. uppvärmning, matlagning och belysning/apparater). Idag finns inte alla uppgifter tillgängliga i befintlig statistik. Uppgifterna bedöms inte heller vara möjliga att samla in genom traditionella enkätundersökningar. Energimyndigheten har därför valt att använda metoden datatriangulering

Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet

– val, användning och sammanställning av indikatorer Svenskt trafiksäkerhetsarbete utgår från Nollvisionen – noll dödade i vägtrafiken – och från etappmål på vägen dit. För att uppnå målen tillämpas så kallad målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet, dvs man formulerar mål för ett antal indikatorer och utvecklingen av dessa följs upp och avrapporteras årligen. Arbetssättet har varit mycket

Bostadspriser

– vad säger statistiken och var kommer den ifrån? Statistik avseende prisutveckling för villor, fritidshus och bostadsrätter används flitigt av många i samhället – från mer eller mindre skuldsatta privatpersoner till myndigheter och företag. Betydelsen är uppenbar, men vad säger statistiken och var kommer den ifrån? I början av 2000-talet föddes idén att åstadkomma en