Bostadspriser

– vad säger statistiken och var kommer den ifrån?

Statistik avseende prisutveckling för villor, fritidshus och bostadsrätter används flitigt av många i samhället – från mer eller mindre skuldsatta privatpersoner till myndigheter och företag. Betydelsen är uppenbar, men vad säger statistiken och var kommer den ifrån?

I början av 2000-talet föddes idén att åstadkomma en rikstäckande och aktuell statistik avseende prisutveckling på bostäder. En av orsakerna var mäklarbranschens behov att få ordning på den flora av olika prismätningar som presenterades. Floran var så yvig att trovärdigheten i dåvarande prisstatistik var i det närmaste obefintlig. Idén om prisstatistik med hög kvalitet kom efter hand att förkroppsligas i det branschägda företaget Svensk Mäklarstatistik AB.

Maklarstatistik

Hans Flink och Per-Arne Sandegren från Svensk Mäklarstatistik kommer under seminariet att berätta om företaget och den statistik som regelbundet produceras. Aktuell prisstatistik kommer att presenteras och kommenteras. Frågan om bostadsprisernas samband med befolkningsutveckling och bostadsbyggande i Sveriges kommuner lyfts fram för diskussion.

Även Statistiska centralbyrån (SCB) producerar statistik om fastighetspriser och tar fram ett fastighetsprisindex som syftar till att avspegla pris- och värdeutvecklingen i det befintliga småhusbeståndet i Sverige. Metoden är oförändrad sedan 1986 och baseras på en klassindelning efter taxeringsvärde och region, för vilka ett genomsnittspris beräknas för bas- och jämförelsetidpunkten.

SnackaStatistikBostadspriserSCB

Niclas Sjölund och Boris Lorenc från SCB arbetar med att revidera fastighetsprisindexen. Efter en introduktion där nuvarande metoden redovisas ger de en översikt av alternativa varianter som bygger på hedonisk regression. Framför allt kommer en diskussion om val av variabler för regression att föras.

Ta en stunds paus från vardagens arbete. Kom och snacka statistik över en fika med kollegor och andra som delar samma intresse. Ta del av andras erfarenheter och dela med dig av dina.

Anmäl dig via formuläret nedan senast den 8 mars. Deltagandet är som vanligt kostnadsfritt, men antalet platser är begränsat.

Tid och plats: Fredag 10 mars 2017 kl. 13:00 – 15:00. Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm, Sensus konferens vån. 9.

Hur mäta yrkestrafikens regelefterlevnad?

Yrkestrafiken på väg regleras av ett omfattande regelverk som berör bland annat trafiksäkerhet, arbetsmiljö och konkurrensvillkor. Brott mot dessa regler ses som ett stort samhällsproblem och det finns ett behov av kunskap om hur reglerna efterlevs. År 2012 beslutade Regeringen att Transportstyrelsen och Rikspolisstyrelsen i samråd skulle ta fram en ordning för återkommande uppföljning och

Datatriangulering som undersökningsmetod

Från och med år 2016 kräver Eurostat att alla medlemsländer redovisar energianvändning i hushåll uppdelat på energislag och sex olika ändamål (bl.a. uppvärmning, matlagning och belysning/apparater). Idag finns inte alla uppgifter tillgängliga i befintlig statistik. Uppgifterna bedöms inte heller vara möjliga att samla in genom traditionella enkätundersökningar. Energimyndigheten har därför valt att använda metoden datatriangulering

Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet

– val, användning och sammanställning av indikatorer Svenskt trafiksäkerhetsarbete utgår från Nollvisionen – noll dödade i vägtrafiken – och från etappmål på vägen dit. För att uppnå målen tillämpas så kallad målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet, dvs man formulerar mål för ett antal indikatorer och utvecklingen av dessa följs upp och avrapporteras årligen. Arbetssättet har varit mycket

Bostadspriser

– vad säger statistiken och var kommer den ifrån? Statistik avseende prisutveckling för villor, fritidshus och bostadsrätter används flitigt av många i samhället – från mer eller mindre skuldsatta privatpersoner till myndigheter och företag. Betydelsen är uppenbar, men vad säger statistiken och var kommer den ifrån? I början av 2000-talet föddes idén att åstadkomma en

Befolkningsutveckling i Sveriges kommuner 2016-2020

Befolkningsutveckling i Sveriges kommuner 2016-2020 Statisticon har nu färdigställt årets befolkningsprognoser för Sveriges 290 kommuner. Sverige fortsätter växa – inte minst på grund av det senaste årets migration. Osäkerheten kring den framtida befolkningsutvecklingen är dock stor. I sin februariprognos räknar Migrationsverket med mellan 70 000 och 140 000 nya asylsökande under 2016. Samtidigt växer antalet ärenden

Informationssäkerhet

– risker, regler och säkerhetsteknik på statistikområdet Ett av de viktigaste inslagen i statistikverksamhet, det må vara officiell statistik eller annan offentlig statistik, som garanterar dess kvalitet är känslan av trovärdighet och trygghet. Inte minst Offentlighets- och sekretesslagens 24 kapitel och 8 § är beslutad mot denna bakgrund. Samtidigt pågår ett arbete med att minska

En ny bild av Sverige

Från rankinglistor till en samlad bild Det finns många – mer eller mindre komplicerade – rankinglistor som syftar till att beskriva olika delar av välfärdssamhället. Bästa företagarkommun. Sveriges sjukaste kommun. Sveriges tryggaste kommun. Bästa skolkommun. Sveriges tillväxtkommun. Men hur ser den samlade bilden av välfärdssamhället ut? Hur är välfärden fördelad mellan kommuner och medborgare? Statisticon

Kvalitetsarbete i praktiken II

Statens beredning för medicinsk utvärdering – SBU – är en av världens äldsta organisationer för utvärdering av hälso- och sjukvårdens metoder. SBU har utvecklat en metod för att systematisk granska metoder i hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården baseras alltmer på vetenskapliga rön och kraven på att tillämpa behandlingar som har vetenskapligt stöd för effekt

Kvalitetsarbete i praktiken I

Myndigheten för yrkeshögskolan delar med sig av sina erfarenheter av den genomlysning som gjordes av myndighetens statistikproduktion hösten 2014 Kvalitetsfrågor är mer aktuellt än någonsin i den officiella statistiken. Bengt Westerberg slog i sin statistikutredning fast att god kvalitet är avgörande för den officiella statistikens tillförlitlighet och trovärdighet. Riksrevisionen ska under mars månad redovisa sin